Mot en ny romantik

Lars Larsens litterära blogg

Mitt arkiv på nätet med alla mina skrifter

Publicerad 2019-01-03 16:54:00 i Mina skrifter,

(Ett stort tack till den ungerska poeten och romanförfattaren István Molnár, som sparat många av skrifterna nedan då jag slarvade bort dem under mina hemlösa år)
 
(Det här arkivet/bibliografin har jag sammanställt för de som vill gräva lite djupare i min historia, här finns det mesta jag skrivit från 2003-2017. Om man vill gå ännu djupare, hänvisar jag till det material som jag skänkt till handskriftsavdelningen på Åbo Akademis huvudbibliotek i Finland, när jag blev luffare och hemlös 2006. Där finns det mesta jag skrivit från mina första skrifter på högstadiet 1997, till 2006. Samlingen av mina skrifter där heter "Lars Larsens samling", och kan fås fram ur arkivet genom att kontakta bibliotekspersonalen på Åbo Akademis huvudbibliotek, på adressen Domkyrkogatan 2-4, Åbo, Finland. Epost: biblioteket@abo.fi)
 
(Alla skrifter jag länkar till här är gratis att läsa, om inte annat nämns. De flesta kan läsas på Internet Archive, direkt, utan att laddas ner (uppe på sidan *). Alla mina skrifter på Internet Archive kan läsas också som nerladdningsbara PDF-filer, det är bara att kolla under "Download options" till höger och trycka på "PDF", om du tycker det är klumpigt att läsa texten där uppe direkt utan nerladdning. Observera att när man läser texterna där uppe utan nerladdning, börjar texten ibland ett stycke in i boken, du måste bläddra till början om du vill läsa från början. Jag har inte lyckats korrigera detta).
 
(Vissa skrifter existerar också som bloggar/blogginlägg)
 
(Jag vill inte ha copyright på någon av dessa skrifter, vare sig manuskript, e-böcker eller pappersböcker (förutom den bok som kommit ut på Fri Press förlag). Allt som jag annars författat tillhör "Public Domain" (att inte ha copyright på sina skrifter är en juridisk rättighet), och får fritt citeras, kopieras, tryckas och spridas, av vem som helst)
 
(Jag har arkiverat de flesta av mina skrifter efter 2006 genom att printa ut dem, och de flesta finns arkiverade i klipp-och-klistreböcker. Jag har en stor samling av sådana skrifter hos min flickvän Titti Spaltro, som kan kontaktas per brev på Ängskärsgatan 4, 11529 Stockholm, för den som vill granska detta material)
 
 
* De flesta av skrifterna kan alltså läsas på Internet Archive (världens största bibliotek med 15 millioner gratis nerladdbara böcker), och när du kommer till texten där, och vill läsa den i den stora svarta rutan uppe på sidan, då ska du bara trycka på förstoringsglaset till höger om texten, det står "Search inside" bredvid förstoringsglaset, och då kan du förstora texten så att den går att läsa)
 
 
 
Tidskrifter:
 
 
(alla nedanstående tidskrifter, förutom det sista Sela-numret, utgivna på eget förlag i pappersform)
 
 
Tidskriften "Gud och intet mer", nr. 1-4, 2005-2006, (finns på Åbo Akademis handskriftsavdelning)
 
 
Tidskriften "Livets andetag", nr. 1, 2006 (finns på Åbo Akademis handskriftsavdelning)
 
 
Tidskriften "Delta", nr. 1-4, 2007 (finns hos Titti Spaltro)
 
 
Tidskriften "Sela", nr.1, 2007, (finns hos Titti Spaltro)
       
      
Tidskriften Sela nr. 1, 2008 kan läsas här.
 
 
Delta. Tidskrift för litteratur och återknytning till naturen, nr. 1. 2018, kan läsas här.
 
 
Delta. Tidskrift för litteratur och återknytning till naturen, nr. 2, 2018, kan läsas här
 
 
Delta. Tidskrift för litteratur och återknytning till naturen, nr. 3, 2018, kan läsas här.
 
 
 
 
Diktsamlingar:
 
 
Samlade dikter och sånger, del 1, finns att läsa här.
 
 
Samlade dikter och sånger, II, finnas att läsa här.
 
 
Samlade dikter III, finns att läsa här.
 
 
Diktsamlingen "Över floden mig", 2007, utgiven på eget förlag (Tidskriften Deltas förlag) i pappersform, finns att läsa på denna sida.
 
 
Diktsamlingen: "Trädet" 2007, finns att läsa här,
 
 
Diktsamlingen "Nationalromantiska sånger till Sverige", 2007, finns att läsa här .
 
 
"Kristna dikter och psalmer", 2007, kan läsas här.
 
 
"Sånt där. Mina humordikter" 2007-2008, kan läsas här.
 
 
En mängd "minidiktsamlingar" från 2010 finns att läsa  här.  (Skrolla lite ner på sidan) Alla existerar i handskrivna miniböcker, som finns hos Titti Spaltro. 
 
 
Diktsamlingen "Gråt", 2007/2015, finns att läsa  här.
 
 
Diktsamlingen "Morgondrömmar" 2014, handskriven minidiktsamling, finns att läsa här.
 
 
Diktsamlingen "Det som lever i skymning. Utvalda dikter och sånger 2005-2017" (2017), som finns att läsa på denna sida. (visningen av texten på Internet Archive börjar mitt i, du kan bläddra till bokens början).
 
 
Diktsamlingen "Naturens återkomst" (Förlag: Fri Press, 2018) tillsammans med flickvännen Titti Spaltro. Kan köpas på förlagets hemsida och av Titti Spaltro.
 
 
 
 
Andra skönlitterära verk
 
 
 
Romaner, noveller och skådespel: 
 
Illustrerad indianbok, handskriven och tecknad av mig vid 7-årsåldern (hette något på "Falköga..") Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Aurora". Roman på engelska. 2004. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Jag ser ljuset". Roman. 2004. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
 "Sagornas Gud". 2005. En berättelse för barn i bilderbokens form. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning
 
 
 "Av barns och spädbarns mun" Skådespel. 2005. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Frallans efterlämnade fragment. Jag ser ljuset, del 2". Roman (ofullbordad) 2006. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
Andra (aforismer, essäer o.d.):
 
"Aforismer". 2005. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Döda Akademiens handlingar" 2007, protokollet till en litterär lek jag lekte då, finns att läsa här.
 
 
"Inträdestal i Döda Akademien" 2007, kan läsas här.
 
 
"Handbok för nutida skogsbohemer", 2007, kan läsas här.
 
 
"Det världar. Artiklar och essäer om litteratur, konst och politik", 2007-2008, kan läsas här.
 
 
"Aforismer 2006-2008", kan läsas här.
 
 
"Aforismer 2016-2018", kan läsas här
 
 
"Estetiska essäer i ekologisk anda", 2018, kan läsas här
 
 
 
Självbiografiska verk
 
 
"Faser i min andliga utveckling. En sorts ande-psykologisk självbiografi"  2010/2018, kan läsas här
 
 
"Självbiografiska notiser". Stockholm 2010.(existerar som pappersbok i ett exemplar, finns hos Titti Spaltro)
 
 
"Lars Larsens drömbok. Nattliga drömmar". 2010 (existerar som pappersbok i ett exemplar, finns hos Titti Spaltro)
 
 
"Skogsfolket i Nackareservatet. Del 1: Broder Tikka". Roman. 2018, kan läsas här.
 
 
"Självbiografiska notiser 2015-2018 från bloggen "För naturens skull", kan läsas här.
 
 
 
Teologiska verk:
 
 
"Kampskrift". 1997 (handskriven andlig minibok som jag skrev på sjuan) kan läsas här.
 
 
"Predikningar". 2003. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Min sjel törster efter Gud. Noen samtaler mellom Faderen og barnet". 2003 (Norska) Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Församlingen jag längtar efter". Eget förlag 2003 (tio exemplar, varav ett finns på Åbo Akademis handskriftsavd.)
 
 
"Sånger om Herren". Samlade och redigerade av Lars Larsen. Eget förlag 2003. Tryckt i tio exemplar, inbundna av mig själv (Existerar också på finska, "Lauluja Herrasta", tio exemplar) Båda finns på Åbo Akademis handskriftsavd.)
 
 
"Elias Aslaksen. Suuri Jumalan mies". 2000. 46 s. Skolarbete (en biografi över Aslaksen på finska). Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"En fri församling på det tjugonde århundradet". 1999. 72s. (Om Smiths Vänner). Skolarbete. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Faderns kenosis. En studie i Jahves mänsklighet". 2005. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
"Sånger i natten. Mystikerns psalmbok". utg. av Lars Larsen. 2005. Manuskript på Åbo Akademis handskriftsavdelning.
 
 
Den ekoteologiska boken "Djurisk teologi. Paradisets återkomst", 2010 (Jag har tagit avstånd från det religiösa innehållet i boken (jag har blivit ateist), däremot står jag för kärnan, djurismen, avklädd på sitt religiösa innehåll), finns att läsa här (tryck på PDF under Download Options). Man kan även beställa pappersboken av idehistorikern Mats Barrdunge, min förläggare, meddela honom om du vill ha den på matts.barrdunge@idehist.su.se, den kostar 100 kronor, och pengarna kan sättas på Barrdunges kontonummer: 11973131021. (Nordea)
 
 
 "De dödas uppståndelse har börjat." 2010, kan läsas här. (OBS! Denna bok är också fri från copyright, och tillhör "Public Domain", fast det inte står i själva boken)
 
 
 "Den kristne sadhun" (om Sadhu Sundar Singh) Åbo 2010 (handskriven minibok som finns hos läraren i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, Måns Broo)

 
"Örtblad ur den kristna mystikens diktning". Saml. o. redig. av Lars Larsen, Åbo 2012 (handskriven minibok, som finns i Åbo i teologiestuderande Markus Hellstens ägo (Tommy Hellstens son)
 
 
"Året 1929. Då den kristna kyrkan dog". Åbo 2012.(handskriven minibok, finns hos Titti Spaltro)
 
 
"Min syn på kyrkohistorien". Del I o.II. 2012 (handskrivna miniböcker som förvaras hos Ingvar Dahlbacka och Leif-Göte Björklund vid Åbo Akademis teologiska fakultet)
 
 
"Guds medlidande". 2012 (handskriven minibok) kan läsas här.
 
 
 Den djurteologiska skriften "Animal Coeleste. En kerubteologi", 2018, kan läsas här.
 
 
"Något om sadhun, helgon och heliga dårar", 2018, en teologisk skrift, kan läsas här.
 
 
"En ateists tolkning av Jesu återkomst", 2018, en ekofilosofisk och ekoteologisk skrift, kan läsas här.
 
 
"Ateistisk brottning med lidandets problem," 2018, en teologisk och filosofisk skrift, kan läsas här.
 
 
 
Filosofiska verk:
 
 
"Aforismer 2006-2008", kan läsas här.
 
 
"Djurisk filosofi - Paradisism". Stockholm 2010 (existerar som pappersbok i ett exemplar, finns hos Titti Spaltro)
 
 
"Vilhelm Ekelund och drömmen om guldåldern", Åbo 2012, handskriven minibok som finns hos Titti Spaltro, finns att läsa här.
 
 
Mitt ekofilosofiska verk "Åter till det vilda. En uppgörelse med civilisationen" (2017), finns att läsa här. En engelsk version av boken, "Reclaiming our wild origins. A radical critique of civilization", kan läsas här.
 
 
Mitt religionsfilosofiska verk "Varför jag inte tror på Gud, samt Varför jag tror Swedenborg hallucinerade." (2017) kan läsas här. En engelsk version av boken, ""Why I don´t believe in God, and Why I think Swedenborg hallucinated," kan läsas här.
 
 
"Paradisisk mikrolivsfilosofi", 2018, en naturfilosofisk skrift med naturmystiska, naturromantiska drag, kan läsas här
 
 
"Paradisisk arbetsfilosofi", 2018, en skrift om arbetets filosofi, kan läsas här.
 
 
"Paradiset", 2018, en ekofilosofisk skrift om naturens paradis, kan läsas här.
 
 
"Djurismen. Del 1: Essäer från Wildmanbloggen", 2018, en ekofilosofisk skrift, kan läsas här
 
 
"Djurismen. Del 2: Essäer från "För naturens skull-bloggen", 2018, en ekofilosofisk skrift, kan läsas här
 
 
 "Aforismer 2016-2018", kan läsas här
 
 
"En ateists tolkning av Jesu återkomst", 2018, en ekofilosofisk och ekoteologisk skrift, kan läsas här.
 
 
 "Ateistisk brottning med lidandets problem," 2018, en teologisk och filosofisk skrift, kan läsas här.
 
 
"Politiska essäer och öppna brev", 2018, kan läsas här
 
 
 
Politiskt-samhällsfilosofiska verk:
 
 
"Civilisationens kollaps" (2018) kan läsas här.

 
"Kan ett världsparlament rädda oss?", 2018, en politisk-filosofisk skrift, kan läsas här
 
 
 
Psykiatriska verk:
 
 
Mitt antipsykiatriska verk "För mentalpatienters mänskliga rättigheter", 2018, finns att läsa här.
 
 
 
Mina bloggar genom åren
 
 
Bloggen "Lars Larsen", min blogg 2006-2008, kan läsas här.
 
 
Bloggen "Tidskriften Delta", min litterära tidskrifts blogg 2007, kan läsas här
 
 
"Wildman-bloggen", min blogg 2009-2011, kan läsas här. (visningen av texten på Internet Archive börjar lite framåt i boken, du kan bläddra till början)
 
 
"Lars Larsens blogg", min blogg 2012-2013, kan läsas här.
 
 
Bloggen "För Naturens Skull", Del 1, 2015-2018, kan läsas här.
 
 
Bloggen "För Naturens Skull", Del 2, 2018, kan läsas här
 
 
 
 
 

Visor att fira jul med. Från Walter Dan Axelsson om hans nya bok

Publicerad 2018-11-17 14:01:00 i Dikter och sånger, Walter Dan Axelsson,

Julen är ju numera som bekant handelns och köpmännens stora högtid och firas till åminnelse av deras gud Merkurius.

Vad är därför rimligare än att de gamla julvisorna får ett nytt textinnehåll; de gamla melodierna duger gott även till detta.

Sak samma med gamla visor som inte har med julen eller andra högtider att göra – även dessa kan få en mer relevant mening med nya texter till gamla melodier.

I min senaste bok (nummer tolv) har jag mixat 82 nyskrivna texter med nästan lika många gamla, kända melodier. De handlar om det mesta; några titlar:

Nu tändas millioner bloss

Pryl, pryl härliga pryl

Nu vaknen och fröjdens för Rean är här

När I-paddan kom till byn

De aderton, de aderton är lustiga att se

Knytblusar har de allihopa

En profilerare här bor i staden

Jag har bott i ett höghus i halva mitt liv

Jag har hört om en dräng ovan molnen

Jag vill ha mer gröt

Nu är all reklamen, all reklamen här

Det är en katt bortsprungen

 

I min länge vilande blogg, Poesi Special Litterärt, nu väckt till nytt liv, kommer jag att lägga in några av visorna eller delar av dem. Den vackra boken på 130 sidor i vilken visorna återfinns heter Kära vackra Anna, säg du vill... ; den kan köpas för 135 kr, gärna direkt från författaren. Mitt (författarens) namn och adress står i bloggen.

Sjung och var modern och nostalgisk på samma gång! Köp även boken som julklapp!

 

Hälsningar Walter Dan Axelsson                               

(se boken på nätet: nomen förlag, kära vackra anna)

 

 

P.S. Länk till Walters blogg är här. Länk till förlagets presentation av boken på nätet är här (där kan man även köpa den).

/Lars Larsen

En anarkoprimitivistisk messias. Recension av Daniel Quinns roman "The story of B. An Adventure of the Mind and Spirit" (1996)

Publicerad 2018-11-12 09:19:00 i Daniel Quinn,

Amerikanen Daniel Quinn gick bort i februari i år. Under sitt liv här på jorden var han kanske den mest kände anarkoprimitivistiske skönlitteräre författaren, och hans filosofiska roman "Ishmael" (1992), blev väldigt känd på sin tid, och översattes till över 20 språk, den är hans mest kända roman. Jag läste den själv på finska, och det var den som fick mig att upptäcka Quinn och läsa flera böcker av honom.
 
"The story of B. An Adventure of the Mind and Spirit" (1996) är en del i den trilogi i vilken "Ishmael" är den första boken. "The story of B" är andra delen av trilogin, och tredje delen är "My Ishmael" (1997).
 
"The story of B" går i samma anda som "Ishmael", och vill leda läsaren till inget mindre än ett andligt uppvaknande; till att se civilisationens fördärv och vilja återgå till den livsstil vi är skapade till av evolutionen, de vilda urfolkens livsstil. Den är en filosofisk roman precis som "Ishmael", och en betydlig del av den består av dialoger och föredrag. Den är skriven i formen av en dagbok.
 
* * *
 
Handlingen i boken går ut på att en amerikansk präst i den fiktiva romersk-katolska orden "The Laurentians" som heter Fr. Jared Osborne skickas ut av sin chef Fr. Lulfre för att spionera på en man, Charles  Atterley, som skapat stor debatt och en hel skara av efterföljare, en slags ny rörelse, borta i Tyskland, och som Lulfre börjat misstänka är en kandidat till att vara den av Bibeln utlovade "Antikrist", som ska framträda i samband med Jesu återkomst, enligt den kristna myten. Lulfre vill att Osborne ska ta reda på vad denna man går för, genom att som en inkvisitor lyssna till mannens föredrag, skriva ner dem och faxa Lulfre avskriften, samt samtala med Atterley och hans anhängare. Osborne lyder uppdraget, och åker till Tyskland. Genom flera äventyr lyckas han spåra upp Atterley i Radenau (en fiktiv stad), och hör på ett av hans föredrag. Efter föredraget lyckas han spåra upp vart Atterley har tagit vägen, och finner honom på en krog, där han samtalar med honom. Nu inleds en vänskap mellan Atterley och Osborne, som leder till att Osborne, istället för att spela rollen som inkvisitor, mer och mer anammar Atterleys budskap. Atterleys första föredrag (alla hans föredrag som Osborne skriver ner, finns i boken) handlar om "The Great Forgetting", att människorna i civilisationen har glömt att "we are not humanity", att människan inte är skapt för 6000 år sedan som civilisations- och stadsbyggare, utan har levt i tre millioner år som jägare-samlare, och att den civiliserade kulturen, som omfattar både öst och väst (dessa två kultursfärer är i själva verket samma andas barn, samma kultur), bara är en bland 100 000 olika kulturer på denna planeten. Men av någon anledning kom denna kultur att ta över alla andra kulturer, och lägga planeten under sig genom det som Atterley kallar "totalitärt jordbruk", och genom att försöka tvinga alla andra kulturer att anamma den.
 
Atterley kallas "B" av folket, B som i "Blasphemer", p.g.a. att hans lära anses som hädelse, som Antikrists verk av en skara kristna fundamentalister. Han har många motståndare.
 
När Atterley mördas en dag, antagligen genom Fr. Lulfres påbud (p.g.a. alla föredrag av Atterley som Osborne faxar Lulfre), tar Atterleys närmaste vän och anhängare, Shirin, som fungerat som hans tolk (till teckenspråk), på sig rollen som "B", och fortsätter Atterleys verk, att hålla föredrag och leda rörelsen kring honom. Osborne blir god vän med henne, och för många samtal med henne i boken. Han dras ännu djupare in i rörelsen.
 
Till slut slår Lulfre till igen, och får sina underlydande att spränga sönder den teater där Shirin och hennes närmaste medarbetare ofta håller föredrag, och där de ofta samlas i källaren till samtal, med bl.a. Osborne. Osborne är i teatern när den sprängs, men lyckas rädda sig, och får bara hjärnskakning. Han tror att Shirin och de andra av hennes närmaste är döda. Osborne reser till Amerika för at träffa Lulfre. Han lyckas träffa honom, och tar i samtal med honom på sig rollen av att vara "B", Atterley-rörelsens ledare, han har förälskat sig så i rörelsen. Han återvänder till Tyskland, och hans roll som B ifrågasätts av andra inom rörelsen. Nu är Osborne redo för att Lulfre ska slå till mot honom också. Han blir hemlös. Efter olika äventyr upptäcker han att Shirin lever än, till sin stora glädje, med några av hennes närmaste anhängare, och han går under jorden tillsammans med dem. Romanens sista ord är "You are B", efter att Osborne förklarat för läsaren att rörelsen lever vidare och kan inte krossas, bl.a. p.g.a. att läsaren läser denna bok.
 
* * *
 
Jag har, alltsedan jag omvände mig till Gud som 12-åring, haft svårt för att läsa romaner, de passar inte min litterära smak, men ibland kommer jag över något helt speciellt, som jag bara slukar, som är så aktuellt för mig att det är rena godiset. En sådan roman var "The story of B". Särskilt p.g.a. att jag själv en gång, i "helvetespsykos", trodde att jag var den Antikrist som Bibeln hade profeterat om. Detta p.g.a. att jag hade haft flera Jesus- och messiaspsykoser, där jag trott att jag var en ny messias som skulle leda mänskligheten tillbaka till naturen, samt andra gånger att jag var Jesus av Nasaret reinkarnerad, av olika orsaker. Och när jag insåg att jag inte var det, blev jag ju en falsk messias, alltså Antikrist. Och eftersom jag trodde jag levde i de sista tiderna, låg det nära till hands att tro att jag var den där sista stora Antikristen. Quinns roman gav mig verktyg att tänka kring messiasteologin och antikrist-teologin. Ty var inte Charles Atterley just en sådan där naturens messias som skulle leda mänskligheten tillbaka till naturen? Ja, och det var just därför han anklagades för att vara Antikrist. Han och Shirin erkände sig också vara de Antikrister som Bibeln hade profeterat om, och de erkände att de avvek från den kristna frälsningsvägen och att det var de sista tiderna, "den sista timmen" (1. Johannes-brevet 2:18: "Mina barn, den sista timmen är här. Ni har hört att antikrist ska komma, och redan har många antikrister visat sig. Av detta förstår vi att det är den sista timmen"), men bara för civilisationen. För naturen och de vilda urfolken, för alla som följde dem, var Atterleys rörelse den nya dagens begynnelse, deras dag, efter en lång natt.
 
Ja, hur hade jag inte önskat att en rörelse lik Atterleys rörelse hade funnits där ute idag! Tyvärr finns inget som liknar, om man inte räknar med den anarkoprimitivistiska rörelsen. Och vad händer med folk med sådana anspråk och sånt motstånd som Atterley hade? De råkar inte i katolska kyrkans klor, utan kan däremot råka i psykiatrins klor. Det är psykiatrin som är den stora inkvisitionen idag. Har man en messiansk kallelsemedvetenhet, och är alltför psykiskt avvikande (som anarkoprimitivister inte sällan är), dock utan att tro att man är Jesus reinkarnerad eller liknande, ej heller den enda messiasen, men tror man att man är en "messias" bland många, ungefär som de många messianska rebellerna som fanns på Jesu tid (som t.ex. Theudas, som nog inte trodde han var den enda messiasen, utan endast ville befria judarna från romarna) då går man på farlig mark, som jag skrivit om på "För naturens skull-bloggen" här. Man riskerar psykiatrisk tvångsvård, helt enkelt. I så måtto är Quinns roman inte helt realistisk. Hade han blandat in psykiatriker skulle det ha varit mer verklighetstroget.
 
"The story of B" är ännu inte översatt till svenska (det är däremot "Ishmael"). Skulle jag en gång hamna på sluten psykiatrisk avdelning igen, då skulle jag gärna använda stora delar av tiden där till att översätta denna bok, så mycket tycker jag om den. Som fri man har jag för mycket annat att göra.
 
Men jag känner mig igen i Charles Atterley, delvis. Dock utan att ha skapat en rörelse kring min person. Mitt "messianska" * budskap, den s.k. "djurismen", är helt enkelt för underlig och avvikande för att någonsin skulle kunna bli en rörelse. Jag är nämligen ännu mer radikal än Atterley. Återgång till de vilda urfolkens livsstil är inte tillräckligt. Vi måste också återerövra vår natur som djur, som en djurart. Det är en farlig filosofi, inte minst om du börjar leva den i vår tid.
 
Om jag ska vara ärlig, så tror jag att mänskligheten har rört sig för långt från sitt djuriska ursprung för att min filosofi någonsin skulle kunna ge upphov till en rörelse, eller bli ett hot mot några religiösa makthavare, som Fr. Lulfre.
 
Och slutligen en kommentar: Quinn är bra på att beskriva civilisationens inre liv och synder, men famlar när han ska beskriva urfolkens inre liv och vision, det blir liksom dimmigt då.
 
 
* Jag tror mig inte vara någon enda messias, det har jag för det mesta inte trott genom min historia som "mentalsjuk", dock har jag ibland flippat till att tro det i psykisk förvirring när alltför konstiga saker skett. Men däremot känner jag en stark "messiansk kallelse", dvs. en kallelse att följa Jesus och helgonen på vägen tillbaka till Paradiset, som jag sett i naturen (särskilt i mikrolivet), och leda andra dit också. Jag använder helst ordet "messiansk" här istället för "kristen" (dessa två ord är i själva verket synonymer), för ordet "kristen" har mist all sin kraft genom att Babylonmänniskor systematiskt använt det på sig genom hela kyrkohistorien och så än idag. Ordet "messiansk" har kvar något av sin kraft, och jag kallar mig hellre "messiansk ateist" än "kristen ateist", som jag ju är. En messias är en revolutionär, en rebell mot alla slags romarriken, historiska eller nutida, och betydde ursprungligen "kung", "den smorde". Vi har alla en messias i oss, lite som Thomas di Leva säger, "Everyone is Jesus". Den är den nye Adam, "Guds" avbild inom oss, och verkliga messiasar, andliga revolutionärer, är såna som bara låtit detta ta fullare uttryck i sig än andra. Men de som väntar på den där enda messiasen som ska bli gudomlig världsdiktator, kommer att vänta förgäves. Jag har fördjupat min messiasteologi i detta blogginlägg. Den mest helgade och ädla varelsen på planeten idag är nog ingen människa, utan snarare en av de där djuren i livstids fångenskap som lider av långa tider av ensamhet och sysslolöshet och brist på stimuli, och ändå älskar så gott som alla, som ändå inte blir bittra utan älskar livet. Kanske en mops (mopsarna är en hundras) på gatan är den sanna messiasen? Det får vi aldrig veta. Ty inom sann andlighet tävlar man inte om vem som är störst och har mest makt, och en sann messias kommer aldrig att utropa sig till yttre ledare för någon, allra minst till världsdiktator. Betänk detta, ni religiösa fundamentalister som väntar på er messias.
 
Men detta gör också att utsikterna till att "Guds" rike ska segra så att vi undviker kollaps och katastrof, är små. Ty de falska andliga ledarna är så självsäkra och stora i truten, medan de sanna andliga ledarna sällan eller aldrig syns på estraderna och i predikstolarna, ty de har inte haft samvete att armbåga sig fram, och de tvivlar för mycket och är för sköra. Detta är den stora andliga tragiken. Detta har heller inte Quinn gjort rättvisa mot i boken.
 
"The whole problem with the world is that fools and fanatics are always so certain of themselves, and wiser people so full of doubts." (Bertrand Russell)
 

Om

Min profilbild

Lars Larsen

Jag är 34, poet och ekofilosof (dock inte en akademisk sådan). Jag är med i Romantiska Förbundet, ett litterärt sällskap med huvudsäte i Stockholm, som förvaltar arvet från romantiken. Jag har gett ut ett ekoteologiskt verk, "Djurisk teologi. Paradisets återkomst" (2010), och redigerat flera tidskrifter, bl.a. "Gud och intet mer" (2005) och "Delta" (litterär tidskrift, 2007). Min debutdiktsamling "Över floden mig" (2007) gavs ut på eget förlag, och min andra diktsamling, "Naturens återkomst", skrev jag tillsammans med min flickvän Titti Spaltro, och den gavs ut på Fri Press förlag. Min diktning är vad jag skulle kalla "ärkeromantisk", den bottnar i den litterära strömning som vi kallar romantiken. Jag odlar särskilt en stark naturromantik, och jag menar att naturen till sitt väsen är romantisk, organisk, andlig och poetisk, inte mekanisk eller ytlig och oandlig och inte heller materialistisk. Mitt huvudbidrag till mänskligheten menar jag är min speciella poetiska filosofi "Djurismen", där jag menar att vi bör återta vårt arv som djur, återupprättas som de djur (primater) vi faktiskt är, och att djurlikheten är något vackert, inget "lågt" och "smutsigt". Djuren är heliga och syndfria varelser, och vi bör följa i deras fotspår. Mitt huvudverk som diktare och ekofilosof är det ekofilosofiska verket "Åter till det vilda. En uppgörelse med civilisationen" (2017), som kan läsas på Internet Archive (se länklistan) Jag avstår från copyright till allt här på bloggen som är skrivet av mig. När det gäller bilder och andras dikter har respektive författare/fotograf copyright. Förutom dem är texterna här en del av "public domain".

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela